Paddlingssemester Bohuslän – Dag 2 av 11

0

Paddlingssemester 11 dagar i Norra Bohuslän sommaren 2011. Dag 2, Musön – Ulsholmen, fredag 22 juli.

Jag skriver detta medan första duggdropparna kommer. Får se om det blir något av dem, vill inte bry mig. Klippan ger ryggstöd, tältet klart. Jag sitter uppflugen i en liten klippskreva, på vikens enda läplats och maten är på gång. Spela roll om mina fuktiga kläder är spridda över enen och klippan för att torka. Skuren uteblir nog nu också. Solen är på väg ner och klockan är väl halv tio, eller nio. Några klarröda stråk är allt som syns av den. Jag har Ulsholmens nordostliga strand för mig själv – otroligt nog – och här är vackert.

Ulsholmen nära Tjurpannan

Ulsholmens vackra strand i solglimt kvällstid

Vit sand, någon klargrön krypväxt ovanför sanden – den står sig fint mot orange kajak – och sedan strandråg. Promenadstor ö, det är bra. Blir nog en promenad imorgon innan avfärd, om regnet tål sig. Ska blåsa 7 imorgon och 10 i övermorgon kväll.

Det har varit en jättefin dag. Kom iväg 12.15, iland 18.15. När jag packade det sista slutade det dugga. 6 timmar paddling, 10 minuter duggregn, fördelat på tre tillfällen. Prognosen sa regn hela dagen så jag är helnöjd. Tänker på de stackare som kanske valt att stanna iland på grund av prognosen. Jag har paddlat västsidan öarna hela dagen. Dels för att slippa vinden. Dels för att det är kul att upptäcka öarna på den sida som ofta är otillgänglig på grund av vind och vågor. Totalt blev det cirka 2 mil paddlade idag, utan lunchstopp.

Ulsholmen nära Tjurpannan

Förmiddagens regn torkar, courtesy of vinden och mina nya färdkamrater fr Pinnö

Tänker tillbaka till några av dagens höjdpunkter:

Koggarna, två kobbar på Pinnös västsida. En helt underbar plats. På sjökortet var jag inte säker på att det var öppen passage mellan dem. Funderade på om det var värt avstickaren, därför blev upplevelsen desto mer fantastisk. En lagun mellan öarna, med friskt strömmande vatten. Hade solen skinit hade jag direkt övergivit dagens planer (passera Tjurpannan) och stannat några timmar för bad. Öarna läar för vågor, fina klippor, mot nordväst en minivik att glida in i. Där låg jag i stilla vatten med tio centimeter under kölen med västhavets vågor brytande och brusande någon meter åt väst. Berget var så lågt att jag kunde se förbi och se horisonten. Första parkett! Segelbåtar sträcker förbi i vinden, vita segel mot grå himmel. En motorbåt kör förbi och drar upp grönt vatten med vitt skum. ”Kinesiskt vitt om bogen” som Taube sa. Havet andas så att tången sakta rör sig och rasslar. Ett ögonblick av total kajaklycka.

Små ringar på vattenspegeln visar att det börjar dugga, men det känns inte. Jag tar en korvpaus sittande i kajaken och bara njuter. Önskar att jag haft en vattentät kamera med på turen för att visa andra sen. Memorerar istället. Med vanliga vindar hade denna plats varit svårare att nå, det är bara att tacka den ovanliga vindriktningen. Man kan dra upp kajakerna i tången om man vill.

Jag paddlar sedan vidare. Den nordliga öppningen är bara 2 meter bred, med ett flak mitt i öppningen. Inget att rekommendera i västvind och vågor … eller så är det en bra utmaning.

Ulsholmen nära Tjurpannan

Lekplats! För paddlare i alla fall 🙂 Västsidan Ulsholmen

Gåsögruppen

Ögruppen med Södra och Norra Gåsö står inte med i guideboken. Inser efter en stund att den inte var bortglömd, bara bortvald. Här går inte att gå iland, i alla fall inte om man paddlar själv. Det är rullstenar hela vägen ner i vattnet nästan överallt, eller raka klippor. Men paddla gärna igenom, här är vackert. Småholmar att leka bland och fågelliv. Farleden går en ö längre österut, men här inne är det lugnt och stilla. Någon enstaka förtöjd båt bara.

Granitprakt

När jag passerat innanför Stora Fransern hör jag ett himla liv. En mås jagar bort en häger från sina ungar. Ja, det ser verkligen ut som en liten häger, trots skärgårdsläget. Vacker granitmiljö här och fri sikt mot horisonten i sundet. Jag tar en avstickare mot Norra Gåsös sydvästvik. Missa inte den, Bohuslän i sitt esse!

Graniten är praktfull. Skivad och staplad med vacker färg. En liten dyning kommer in i viken. Högtidlig känsla här inne. Tänker på stenhuggarnas slit, att denna ön har klarat sig undan och är stolt över Bohusläns vackra granit. Jag blir så badsugen, att hoppa ut från klipporna, men här är brant. Och så, lite längre in, en smal vik! (en kajakbredd i ytan). Det går ju att gå iland! Är ni två kan ni hjälpa varandra att lyfta iland kajakerna och ta ett bohuslänskt badstopp.

Ulsholmen nära Tjurpannan

Bonsai a la skärgård 

Pinnö norr om Grebbestad

Tidigare idag har jag paddlat förbi Pinnö. När jag lämnat Otterön och rundar Pinnös udde till västsidan möter jag en mjuk dyning och ser horisonten. Små öar en bit ut i väst. Där jag är grynnor och en grund tångträdgård att glida fram över – nu känns det att jag är på havet! Leendet dyker upp direkt. Härlig plats.

Jag är nyfiken på de två sydvästliga vikar som syns på sjökortet. Den övre kanske passar för lunch? Spanade in den sydligaste, en trevlig överraskning. Det är en klippbukt med fina flak. Hade givit upp tanken på att gå iland på grund av klipporna men paddlade inåt för att se det vackra. Längst in dök en ministrand upp (en dryg kajaklängd bred). Fina klipphällar för den som vill tälta eller bada, men lite utsatt i hård västvind. Går iland för ett toabesök och får med mig två nyttiga färdkamrater; en pinne och en färdig replängd.

Pinnö Grebbestads skärgård

Västsidan Pinnö i Grebbestads skärgård

Den övre viken blev lite av en besvikelse. Ingen lunchvik, bara rullsten. Däremot en perfekt badvik om man tältar vid den sydligare viken. Sandbotten och bra dykklippa i änden av viken.

Pinnö Grebbestads skärgård

”Fyndlåda” och solhällar på Pinnö

Sist men inte minst av dagens höjdpunkter: När jag kort efter start träffar två trevliga paddlare i det fina sundet mellan Stora Klövskär och Otterön. Det blir en pratstund inne i sundets badvik. Jonas Ekdahl från Småland och Anna-Lena från Mariestad (och Norge) är på väg från Kämpersvik på en tvådagars tur runt i skärgården. De har hunnit längre söderut än de trodde de skulle hinna och är sugna på Fjällbackaskärgården. Vi utbyter lite tips om fina paddlingsvägar och pratar kajaker en stund. Trevligt! Kanske blev det övernattning vid Gluppöbassängen för dem?

Tjurpannan och Stora Huvudet

Min dag på vattnet avrundas med passage förbi Tjurpannans naturreservat. Vattnet utanför är respekterat av sjöfarare. Här blir snabbt stora vågor och vågor från många håll vid västliga vindar. Blåsiga dagar är det rena skådespelet här, med vattenkaskader över Tjurpannans berghällar. Efter Norra Gåsö paddlade jag insidan Stora Fiskholmen och sedan ut på öppet vatten vid Tjurpannan. Respekten gör att jag spänner mig lite, mer båtar här också. Vet inte exakt vilken väg jag går mellan holmarna, men paddlingen är fin och jag ser Väcker fyr i nordväst.

Ulsholmen nära Tjurpannan

Ö-idyll på Ulsholmen

Vattnet är lugnt och jag leker med tanken att paddla ut och ”klappa fyren”. Motströmmen gör att jag låter bli och fortsätter norrut för att gå längs land istället. Fantastiskt att kunna uppleva Tjurpannan så nära. Trots att jag är hungrig kan jag inte låta bli att sightseea lite, vem vet hur vågorna ser ut imorgon. Jag glider in viken vid Smughuvudet. Grund, vacker, läad från tre håll och mycket fågelliv. Perfekt för en fikapaus i kajaken. Lägger mig raklång i kajaken en stund, dåsar och lyssnar på fåglarna. Sen rockhoppar jag upp längs bergskanten till Gule Humpen.

Ohoj Matilda!

Blir jättepaff när jag kommer runt hörnet efter Gula Humpen och upptäcker en söt liten hamn och röda små hus. En underbar plats! Är det någon som bor här? Jag trodde naturreservatet var ”bara” natur. En liten flicka och hennes pappa står på bryggan. De har varit ute och fiskat och har just förtöjt. Matilda frågar vad det är för båt jag sitter i och varför jag har en pinne på däck. Observant tjej. Jag berättar att pinnen fungerar för förtöjning och för att dra upp kajaken på stranden. Jag frågar om de bor här. Nej, ingen bor här, däremot har de fiskestugor här. Matildas pappa berättar lite om ström- och vågförhållanden runt Tjurpannan och Stora Huvudet. Här blir stökigt redan vid ganska låg vindstyrka, redan vid 6-7 m/s får jag veta.

Ulsholmen nära Tjurpannan

Tistel av något slag

Ulsholmen nästa

Sen återstår bara att tvära över farleden till Ulsholmen, och upptäcka hur nattens tänkta lägerstrand ser ut.  Två motorbåtar ligger förtöjda på udden, väl förbi dem är jag ensam när jag följer klipporna inåt för att få syn på viken. När den öppnar sig drar jag efter andan – vilken strand, hur vacker som helst! Lycka igen 🙂

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...