Kategoriarkiv: Blogg

Flaskpost på Stora Kornö

 

Vi vandrar på västsidan Stora Kornö och tio meter upp från vattnet hittar vi en flaskpost!

Flaskpost Stora Kornö

Avsändaren har varit riktigt noggrann. Inuti PET-flaskan ligger ett omslagspapper med ordet öppna på flera språk (open, åpne) och ordet flaskepost. Flaskan innehåller också småstenar som ska tynga ner flaskan lite så den blir liggande när den flutit iland.

Innanför papperet finns en plastpåse med själva brevet. Vi får inte ut det utan att klippa sönder flaskan så vi får vänta tills vi är tillbaka på kursgården.

Stora Kornö västsidan

20110911-220034.jpg

20110911-220212.jpg

20110911-220436.jpg

Flaskposten är speciell, visar det sig. Det finns två brev inuti. Brev 1 är från barna som skapat flaskposten, brev två från pojken som hittat flaskposten och sedan kastat ut den i havet igen. Och nu är det andra barn som hittar den. I ett annat land. De barn som skrev flaskposten heter Ebbe och Laura och de har sjösatt flastposten den 2 augusti i Sæby i Danmark, en stad på Jyllands östkust. 

Karta över flaskpostens resa i danska vatten.

Från Sæby har flaskposten flutit norrut och hittats igen den 7 augusti av Alexander 8 år, vid Bunken Beach Camping nära Skagen, efter en storm. (Punkt B på kartan). Alexander valde att sjösatta flaskposten på Skagerrak-sidan av Jylland, i Kandestederne (C).

Strömmarna har burit flaskan norrut och över till Sverige, hela vägen till Stora Kornö (D) utanför Lysekil.  Och nu är det vår tur att hitta flaskposten, den 10 september efter en stormig vecka när efterdyningarna från New York-orkanen gått förbi.

Kartbild över flaskpostens resa över till oss på Stora Kornö

20110911-220328.jpg

Vi bestämmer oss för att sjösätta flaskposten på nytt. Alla barnen på vårt Kornöläger är med och skriver – detta är spännande.

Anton och Ludvig håller flaskpostbrevet vi hittade. Klara, Marcus, Ellen och Viktor är också med och skriver det nya brevet som skickas iväg tillsammans med det upphittade brevet.

Flaskposten går i havet på eftermiddagen den 11 september, en bit utanför Norra hamnen i Lysekil, under vår hemresa. Det blåser sydväst och senare under dagen ska det bli kuling. Vi borde kanske invänta frånlandsvind för bästa resultat, men vi vill få iväg flaskposten. I flaskan ligger både vårt nya brev i en ziplock-plastpåse, och de danska barnens brev i sin egen plastpåse. Nu är det en halvliters petflaska, coca cola, som breven finns i. Vi har inte lagt med något omslagspapper, så att breven ska synas bättre, och inga stenar. Flaskan får studsa fritt på vågkammarna. Håll utkik efter den!

Nu är det bara att vänta och se vem som hittar flaskan nästa gång!

Ursholmen årsmöte

Stiftelsen Ursholmen, som sköter om husen på Ursholmen, har årsmöte på lördag kl 13.

Många av stiftelsens medlemmar – privatpersoner och föreningar som är förtjusta i Ursholmen – närvarar normalt vid mötet.

I år blir mötet extra intressant eftersom Kosterhavets personal ska presentera hur skötseln av ön kommer att bli framöver. Eftersom Ursholmen ingår i den relativt nya nationalparken är det förändringar på gång.

Ursholmen Bohuslän

Lundell får Taubepris

Ulf Lundell tilldelas Orust stora Evert Taube-pris. Han får priset för sin lyrik och tar emot priset på årets Taubespelen den 17 juli.

Priset är nyinstiftat efter en idé av Taubespelens arrangör och Orusts kommunpolitiker. Evert Taube är ju knuten till trakten kring Flatön, Ängön och Orust genom sina sångtexter. Den kopplingen ville man ta vara på och förstärka.

– Taube levde ju långa tider på Ängön och Flatön både som ungdom och vuxen, säger Ronny Svensson, informatör i Orust kommun till Sveriges Radio P1. Han har beskrivit platser på Orust som vi tycker är poetiskt och detaljrikt och naturbeskrivningarna är fantastiska, så vi tyckte att det var läge att göra någonting som visar kopplingen Orust och Taube.

Sagt och gjort, tillsammans med Orust Sparbank instiftades det första Taubepris som är inriktat på lyriken istället för musiken. Evert Taube var duktig på att belysa sin samtid i sina sångtexter, och det är även ”rockpoeten” Ulf Lundell som blir premiärmottagaren av priset; 50 000 kronor och en väggbild i glas av konstnären Helena Gibson.

Lundell närvarar vid den 17:e upplagan av Taubespelen i sommar och mottar priset den 17 juli.

EU-pengar till Bohusläns skärgård

Vill du se hur Bohuslän såg ut för hundra år sen? Trettiofem EU-miljoner går till Västra Götaland för att ta fram kulturmarker igen.

För hundra år sen fanns det gott om skärgårdsbönder och ö-boende i Bohuslän. Kossor och får fraktades ut till öarna för sommarbete, och ängarna hölls öppna. Sly och tång skördades och användes hemmavid. På fjordstränderna – saltängarna – betade också kossor.

Allteftersom skärgården avfolkats har detta blivit en alltmer sällsynt syn. Ängarna har växt igen, buskar och träd har tagit över.

14 områden delar på miljonerna

Nu får 14 områden i Västra Götaland dela på 35 EU-miljoner för att återskapa kulturlandskapet. För skärgårdens del ingår Otterön, Tjurpannans naturreservat nära Grebbestad, Kosterfjorden och Hälsö nära Havstenssund. Det ska röjas fram öppna marker, sedan används betesdjur för att hålla markerna öppna. Länsstyrelsen ansvarar för projektet.

På Hälsö är man redan igång. Mycket har röjts och på nya ängen nere vid havet betar långhårig Highland cattle – en fin syn från havet. Du hittar bilder på Radio Väst P4.

Guidade turer

Allteftersom arbetet blir klart kommer också guidade turer att erbjudas. Tanken är att den småskaliga turismen ska växa och skapa lokala arbetstillfällen.

Brand på Käringön lördag natt

”Käringöns brandvärn stoppade katastrofal brand på Käringön” skriver Käringöns brandchef.

I natt kl: 02.40 gick larmet ”Brand på Käringön i villa, öppna lågor”. På väldigt få minuter började brandvärnet bekämpa elden. Brandvärnet riktar också ett stort tack till gästsnickarna som skötte sig utmärkt med vattenbejutning innan brandvärnet kom.

Käringön sommartid - tätt mellan hus och båtar.

Käringön sommartid - tätt mellan hus och båtar.

Sjöräddningen fixade in de skadade och fraktade ut brandsoldaterna, polis och ambulans. Klockan 03.29 kom Ellös räddningstjänst då var elden släckt.

Dagen efter körde brandvärnet briefing på plats parallellt med ihoppackning av slangar och annan brandutrustning. 

Bakgrund:

Ett element hade överhettats och börjat brinna i en gäststuga. En person som sov i byggnaden vaknade och försökta släcka den med en filt. Det fungerade inte och ladan började brinna. Branden hotade att sprida sig till huset bredvid. Käringöns Brandvärn var på plats och lyckades hindra spridning och släcka elden. Två personer med rökskador har förts till sjukhus i samband med branden.

Bohuslän blir sedelmotiv

Sångfågeln Jenny Lind försvinner från femtiolappen och ersätts av göteborgaren och fyrvaktarsonen Evert Taube. Och på andra sidan sedeln blir det natur- och miljömotiv från Bohuslän. I början av 90-talet bodde Kajakrapportens skribent i Australien, och imponerades av dess sätt att marknadsföra landets natur och djurliv på postpaket, kuvert, frimärken och sedlar. Varje gång någon skrev en berättelse hem om hur härligt Australien är fick mottagaren bilder från kända naturregioner på köpet. Nu gör Sverige detsamma och marknadsför vår natur på sedlarna. Alla görs om och får en utpräglad naturregion som motiv, i tillägg till den nya personen.

Valör

Personmotiv

Natur- och miljömotiv

Färg

20 kronor

Astrid Lindgren

Småland violett
50 kronor

Evert Taube

Bohuslän gul/orange
100 kronor Greta Garbo Stockholm blå
200 kronor Ingmar Bergman Gotland grön
500 kronor Birgit Nilsson Skåne röd
1000 kronor Dag Hammarskjöld Lappland gråbrun

Evert Taube tillbringade mycket tid i Bohuslän, bland annat med sin segelbåt. Flera av hans visor har blivit bohuslänska klassiker: Maj på Malö, Huldas Karin och Vals på Ängön för att nämna några. Paddlare kan uppleva visornas miljöer när de paddlar i Bohuslän. Låt oss hoppas att personen som vinner uppdraget att designa sedeln har Bohuslän i sitt hjärta, så att skärgården kommer med i motivet. Riksbankens urvalskriterier för de nya sedlarna var att personerna ska ha gjort en positiv och kulturell insats. Personerna ska ha haft sin verksamhet under 1900-talet, ha folklig förankring och gärna ett internationellt anseende. Dessutom ska de representera olika delar av Sverige. En formgivningstävling startas nu i april och pågår resten av året. Sedlarna ges ut tidigast 2014.

Fler vårtecken

Dimman ligger tät över hav och Gullmarsfjord för fjärde gången på en vecka. Havet har bestämt sig för att bli varmare :).

Gudingarna drar inte längre runt i flockar, de flesta flyger nu i par med varsin åda. Fler strandskator har anlänt.

Ett annat säkert vårtecken är att segelbåtarna dykt upp på landsvägarna.

Känner du igen dig?

En underbar paddlingsberättelse som nog alla kan känna igen sig i … även om den ligger  långt tillbaka i tiden för några av läsarna:

Nybörjarpaddlarens glädje och vedermödor.

 

Pigghaj blir fredad

Pigghajen blir fredad från 1 april, det har Fiskeriverket beslutat idag.

Pigghajen ser ut som – och är – en haj i miniformat. När man stryker den över ryggen är den sträv. Pigghajen var allmänt förekommande på 70-talet, och kunde då fångas med spö från bryggan. Den hörde till vardagen, även om bohusläningarna tyckte det var en skräpfisk och oftast kastade bort den.

Det sista decenniet har fisken blivit alltmer sällsynt, och man hör regelbundet kommentarer som ”vad har hänt med pigghajen, jag har inte sett en sån på evigheter”. 

Nu har Fiskeriverket beslutat att den inte får fiskas längre. Pigghajen får heller inte behållas ombord om den fångas som bifångst i näten.

Fjärsing – vår giftiga fisk

Du vet väl att det finns en giftig fisk på västkusten? Fjärsingen är ganska oansenlig och liten, men giftet är långt ifrån oansenligt.

Fjärsingen har gifttaggar med kanyler som fälls ut och injicerar gift när den känner sig hotad. Taggarna sitter vid gälarna, och längs hela ryggfenan. Stinget är smärtsamt. När människor drabbas är det oftast sportfiskare som fångat fisken och blir stungna i handen, eller så trampar någon på fisken.  Gifttaggarna är tillräckligt kraftiga för att tränga igenom en våtdräktssocka eller en tunn sko, skriver en marinbiolog. Ta aldrig i fisken. Inte ens när den är död, för kanylerna fungerar till och med då.

Uppsök alltid läkare

Giftet är vävnadsförstörande så man ska alltid uppsöka läkare om man blir stucken.  I den döda vävnaden uppstår lätt följdinfektioner, och enstaka dödsfall har förekommit. Inte på grund av själva sticket, men på grund av följdinfektionerna. 

Självmedicinering på kajakturen

Blir du stucken i till exempel handen ska du så fort som möjligt stoppa ner handen i hett vatten (45-60 grader varmt). Ta så varmt vatten du klarar av, och håll handen där så länge du kan. Minst 1,5 timmar. Värmen koagulerar proteinet i giftet och gör det ofarligt. Dessutom dämpas smärtan. Bäst är att hålla handen i värmen ända in till läkaren. För till läkare bör du.

En annan huskur är att låna en hårtork på en närliggande båt.  Hårtorken är snabbt redo, och kan värma handen innan giftet fått full verkan. Dessutom har den en riktad värmestråle.  

Fjärsingen är brunvit och blir upp till 45 cm lång. Sommartid håller den till på sandbottnar på 1-30 meters djup, och dagtid ligger den still nere i sanden och lurpassar på byte. Då är den lätt att råka trampa på. På vintern söker den sig ned i djupen. Normalt sett är fjärsingen skygg, men aggressiva exemplar förekommer, berättar dykare. Fisken är god att äta, och är populär i Danmark. I Sverige säljs den sällan, och då bara utan huvud och ryggfena.

Du hittar bild på fjärsingen och många andra fiskar på undervattensbilder.se. Här kan du läsa marinbiologens artikel om fjärsingen med fler bilder.

Strandskatan har kommit

Strandskatan har kommit tillbaka till Bohuslän efter vintern. Den har setts i Kosterhavets nationalpark och av paddlare här i Lysekil igår. Tydligen styrs strandskatan av ljuset istället för av temperaturen och brukar komma tillbaka första eller andra veckan i mars. 

Kajakrapporten ser fram emot att höra den på nästa paddeltur! 🙂

30 sjömil långt oljebälte

Fartyget Godafoss som är under bogsering till Odense läcker olja. Oljebältet är nu 30 sjömil långt. Fartyget befinner sig sydväst om Göteborg och enligt nuvarande uppgifter fortsätter bogseringen. Det är oklart vilka insatser som görs ombord för att stoppa läckaget.

Olja spridd över 30 sjömil

Oljan finns från Göteborgs södra skärgård ända upp till norska gränsen. Tjockleken på oljan varierar från plats till plats, det finns både tunna band och tjocka klumpar.  Vind och strömmar kommer från sydväst så oljan rör sig mot land och når fram inom 24 timmar. Kosterskärgården kommer att drabbas först. 

Där oljan är tjock och klumpig, som vid Koster, går den att sanera. Där oljan är ett jättetunt skimmer kommer det att dunsta bort. Däremellan finns flera möjliga tjocklekar, oklart hur mycket av det som är saneringsbart. Kustbevakningen gör nu överflygningar för att kunna bedöma omfattningen. Än så länge vet man att oljan är tjock, och saneringsbar, i Kosterskärgården och vid Göteborg.

– Det finns tjockare fraktioner utanför Göteborg som är bekämpningsbara och det är samma sak ovanför Strömstad, upp till Kosteröarna. Där sätter vi nu in åtgärder, säger Gunnar Persson på Kustbevakningen till Göteborgs-Posten.

Saneringsinsats planeras

KBV051, som också arbetade vid Godafoss grundstötningsplats i Hvaler, är redan på plats utanför Göteborg för att sanera det som kan saneras. Kustbevakningen har totalt tre oljesaneringsfartyg. Alla tre var aktiva vid grundstötningen, vilket gör att de andra två fartygen nu är otillgängliga på grund av oljestädning. Kustbevakningen hoppas få låna några enheter från norrmännen. Dessutom kommer flera strandbekämpare att sättas in; mindre plåtbåtar som kan arbeta på grundare vatten.

90 kubik vid starten

Det är ännu oklart hur stor oljemängd som har läckt ut. Fartygets tankar hade pumpats så tomma som det gick, och kvar vid start var 90 kubik. I kallt väder i stillaliggande fartyg blir oljan tjock, som sirap eller nästan som asfalt. När fartyget gör fart, och vattnet möjligen blivit varmare, kan oljan bli mer flytande igen och börja läcka ut.

Brottsutredning

En brottsutredning med rubricering miljöbrott har startats, berättar Kustbevakningens förundersökningsledare Gunnar Persson till Ekot. Det är norska motsvarigheten till Sjöfartsverket som inspekterat fartyget och givit klartecken till förflyttning av fartyget. Danska myndigheter var också informerade om transporten, eftersom Odense är destinationsorten. Svenska myndigheter var inte informerade om att transporten genomfördes, juridiskt var det inte nödvändigt. (Men kanske önskvärt, för att upptäcka eventuellt läckage tidigare.) Norska myndigheter gjorde bedömningen att fartyget inte skulle läcka under transporten.

Mer fakta: Radio Väst

Oljeläckage längs Bohuskusten och vid Koster

Godafoss-incidenten har fått en oväntad fortsättning – och en olycklig sådan. Bohuskusten kommer att  träffas av olja inom 24 timmar. Fartyget har läckt olja under hela bogseringen från Norge till Odense. Detta upptäcktes idag kl 1440 när fartyget var i jämhöjd med Göteborg.

Oljestrimma längs hela Bohuskusten

Kustbevakningen gick ut med nyheten kl 1440 idag, när de fått meddelande om oljeläckage under pågående bogsering. Flygplansspaning konstaterar en synlig oljestrimma längs hela bogseringsvägen, via Koster och ner längs hela Bohuskusten. Oljan förväntas nå vår kustlinje inom ett dygn. Oljan är närmast vid Koster, där den har 5 nautiska mil (nm) kvar till Ursholmen.

Säg Ursholmen till vilken seglare eller paddlare du vill, och de får något drömmande i blicken. Ursholmen ingår i Kosterhavets nationalpark och är smått legendarisk, en vacker ö omgiven av många grynnor, och med Sveriges mest västra fyr. En ö många av oss längtar tillbaka till. Att Ursholmen och fler delar av Kosterhavets Nationalpark nu ska geggas in med olja får mitt hjärta att gråta. Så förbaskat onödigt.

Första tanken när radionyheten kommer är: men hur gick det här till?! Jag har följt räddningsarbetet på grundstötningsplatsen, och hört olika arbetsledare rapportera i både svensk och norsk radio. Fartyget skulle till närmsta hamn i Norge och alla var lyckliga att incidenten fått ett såpass lyckligt slut, det kunde gått så mycket värre.

Oljebältet är 5,5 landmil långt

Nu undrar jag: Efter att alla räddningsinstanser gjort ett fantastiskt jobb på grundstötningsplatsen och tagit alla rätta beslut – hur kunde detta ske? Hur kan man rädda ett unikt område (Hvaler) och sedan riskera både Koster och hela Bohuskusten? En räddningsinsats handlar om riskeleminering – en sådan är att flytta ett fartyg till närmsta hamn och lagningsplats. Och där säkerställa att läckaget har stoppats innan fartyget får lämna hamn igen. Det finns varv i Norge. Visserligen dyrare. Men efter att fartyget redan orsakat miljöproblem och en dyr aktionsnota borde norska och svenska myndigheter ha rätt att ställa krav på rederiet och val av lagningsplats. Pumpades de två läckande tankarna inte tomma medan fartyget var vid kaj i Norge som planerat? Och lagades permanent innan fartyget släpptes till sjöss igen?

I skrivande stund finns inga fakta om vem som tagit vilka beslut. Och det spelar egentligen ingen roll. Den bohuslänska skärgården kommer ändå att få betala priset.

Godafoss nu loss och på väg till hamn

Godafoss är loss från grundet i Hvalerskärgården i Kosterhavets nationalpark och kommer att bogseras i hamn på norska sidan. När containerlasten plockats av fartyget lossade det från grundet. Saneringsarbetet har gått bra, och oljelänsor sattes snabbt runt fartyget. Räddningsinsatsen bedöms som mycket lyckad och grundstötningen har fått små konsekvenser jämfört med den potentiella faran med två tjockoljetankar på vardera 250 000 liter med läckande olja. Väldigt lite av oljan nådde land tack vare rådande vindar, och när 1600 sjöfåglar kontrollerades hade ett 50-tal oljeskadats. Miljönotan har ändå blivit stor: hundratals ton olja läckte ut. Många ton plockades upp av Kustbevakningens fartyg från Sverige och Norge, oklart hur många.

Isen försvårar arbetet kring Godafoss

Efter några dagar med gynnsamt, stilla väder vid  grundstötningsplatsen vid Hvaler har nu arbetssituationen ändrats. Det kalla, lugna vädret har ökat isbildningen. Isen gör att det nu är svårare att fånga upp oljan som flyter i havet.

Fartygets två läckande tankar har ännu inte pumpats tomma. Beslut om detta, och lämpligheten i att pumpa dem tomma, är fortfarande inte taget. Däremot pågår arbetet med att lätta fartygets vikt genom att lossa containers från fartygsdäcket. Än så länge står fartyget på, men förhoppningen finns att hon ska gå flott när lastvikten minskar.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...